Det var drygt 600 personer som fick uppleva en fotboll i perfekt väder och ett enda lag på plan iklädda Di Gules matchtröjor, en förlust denna lördag hade känts genom hela ”Rönne Å”. Men frågan är om även 2-2 kändes som en förlust trots 1 poäng då ÄFF dominerade matchen totalt. Jönköping hade inte mycket att sätta emot men fick utdelning på sina få chanser och hade 0-2 drygt 38 minuter i första, sen reducerade ÄFF till 1-2 inför andra…

Fotboll i Superettan är en upplevelse på plats, det är förväntan, spänning, hjärta och framförallt inget givet på förhand – att inte fler ”Ängelholmare” tar sig tiden att uppleva detta på plats är en gåta då alla vi som var där gick hem till lördagskvällen med ett leende och stolta över vårt Ängelholm som återigen visat sin kraft och spelglädje. Grattis till oss som var där och synd om er som valde ”soffan” istället…

Det finns inte så mycket mer att skriva som ett matchreferat mer än att ÄFF ägde matchen i princip från start till slutsignal. Jönköping fick in två mål i första halvlek på i princip två målchanser – men vi som känner Di Gule, så ger dom aldrig upp! Så i den 39:e minuten hände det – Junes Barney reducerade till 1-2 och vi gick till halvlek med en skön förhoppning inför andra och avgörande 45 minuterna.

Andra halvlek så var det en totalpress från ÄFF på ett blekt försvarande Jönköping, vi kan skriva rader om målchanser men i den 89:e minuten så slår El Kabir till med ett oerhört snyggt nickmål och vi kvitterar till 2-2. Sen var jakten igång för en fullpoängare, nog tyckte dom flesta att domarnas tilläggstid om 3 minuter var snålt tilltaget som borde varit minst 5 minuter – det räckte inte till och matchen slutade 2-2 på ett soligt IP.

Mer statistik om matchen hittar du på nedan länk:

KLICKA HÄR!